Den här hemsidan använder cookies för att garantera att du får den bästa tänkbara upplevelsen när du besöker webbplatsen. Se vår integritetspolicy för mer information om det här. För att godkänna användningen av icke-essentiella cookies, vänligen klicka "Jag håller med"
AvfärdaJag håller med
Wapnö Gård
Vacker regnbåge över Wapnö odlingslandskap
Wapnö lantbruk
Mark och åker är långsiktigt den viktigaste resursen för Wapnö gård Marken skall brukas för mat till människa och djur. Wapnö gård har sin vision marken som den viktigaste resursen för att skapa hållbart in i framtiden. Åkern skall producera hälsosam mat till människan i staden och åt djuren på gården. Odlingen skall ske energieffektivt och med växten som ett redskap för att skapa minimala insatser av energi.
Åker och djur är navet i gårdens eget ekologiska kretslopp. Wapnö gård sköter om och brukar ca 3.000 ha åker och bete samt 550 ha FSC- certifierad skog. Wapnö gård är i svenska mått en stor gård men tack vare det har gården kunnat skapa en hållbar småskalig och hantverksmässig livsmedelsproduktion. Tack vare storskalig primärproduktion har det varit möjligt att skapa landets miljöeffektivaste biogasanläggning som enbart rötar djurens gödsel och rötrester. Biogödseln blir åter näring för åkrarna. Ett sant kretslopp där kon och åkern är i samklang och beroende av varandra.
Okonventionell odling Vi är inte helt klara med vilket odlingssystem som är bäst, det man allmänt anger som "ekologiskt" eller "konventionellt". Vi kan med tjugo års erfarenhet av KRAV-godkända odlingar se att det inte löser allt då det innebär fältspill och mer insatser per producerad enhet foder eller mat. Vattendragen har knappast bättrats och minskad energi är tveksam. Den gamla traditionella/konventionella odlingen är tveksam av andra skäl som leder till en tredje väg av okonventionell odling. Vi har för kunskap kvar K-odling som bedrivs efter KRAVs regelverk som ger mycket höga ekonomiska bidrag från staten. Vi tror mest på den mix mellan konventionell odling och K-odling som "uppgraderats" till Wapnöodlat, eller som vi också kallar det, okonventionellt. Metoden är bäst i det egna ekologiska kretsloppet där man kan värna om marken som är gårdens långsiktiga resurs. En resurs som skall bevaras och brukas klokt och förståndigt.
Det tredje odlingssystemet är lite smartare än de andra två som i dag gärna ställs mot varandra. Vår långa erfarenhet säger att det borde utvecklas en accepterad kombination av odlingssystem för att nå det långsiktiga.
Vårbruk på Wapnö
Våren kan vara tidig eller sen och
anländer aldrig på ett bestämt datum men när tjälen gått ur jorden och
den torkat
upp så mycket att den inte klibbar ihop, säger man att jorden reder sig. Då är det dags att sätta
igång det intensiva vårbruket.
Plöjning
Att plöja eller inte kan vara ett svårt val. En del anser att plogen ska med i växtodlingsarbetet medan andra ser stora fördelar utan detta redskap. Växtföljd, jordart och inte minst vad lantbrukaren själv tror på är sannolikt avgörande för resultatet oavsett teknikval. På Wapnö plöjer vi vissa fält men vi har också fält som inte är plöjda på många år.
Harvning
När plöjningen är klar är det dags att harva och plocka sten. Harven kör man med för att jämna till jorden. Den drar också upp sten som man plockar upp för att inte ställa till problem vid sådd och skörd.
Sådd
Små frön ska placeras på exakt djup, inte för grunt och inte för djupt. Sådjupet är viktigt och är olika beroende på gröda. Detta är ett precisionsarbete, som våra duktiga maskinförare klara av, trots stora ytor, precis som i våra egna trädgårdsland. Erfarenhet och fingertoppskänsla ger bästa möjliga resultat.
Gödsling
Växterna får sin näring i form av rötrester från kornas gödsel som gått via biogasanläggningen. Den läggs ut direkt på jorden med hjälp av en speciell gödselutläggare, där vi pumpar ut gödsel till fälten istället för utkörning med traktor. Detta har gjort att vi sparat tusentals mil av transporter. För jordbruket är detta den absolut största insatsen för att minimera avgång och utsläpp vid stallgödselspridning.
Vad odlas
Härodlat® foder till djuren är en viktig del i odlingen. De äter gräs, klöver och går på betesmark. Halm är bra för en idisslande ko vintertid då de även äter konserverat gräs och majs. Korn och rågvete är även aktuellt som foder. Rapsodlingen är viktig som proteinfoder och halm som strömedel som även har effekt i biogasanläggningen. Härodlat® till människan finns bl.a. i vårt vete, råg och speltvete som mals till mjöl. Maltkorn är också en viktig del, där vi mältar kornet själva till vårt bryggeri. I växthus och frilandsodlingen odlas mycket till Wapnö restaurangkök, butiker och Gårdsbutik. Tomater, gurka, grönkål, paprika, kryddor och mycket mer. I slottsparken har vi även 750 äppelträd.
Här ryker rågen
Rågen mals till fiberrika Wapnö rågmjöl.
Vetefält
Vetet mals till siktat, fullkorn samt grahamsmjöl.
Speltvete
Speltvete, är ett gammalt sädesslag som efter malning kallas dinkelmjöl. Speltvetet kan med fördel ersätta riset i en risotto eller potatisen till kött och fisk.
Rapsfält med bikupor
Rapsen använder vi som proteinfoder till våra djur. Av restprodukten rapsolja kommer vi att framställa biodrivmedel till våra fordon. På fält nummer 26, 64 och 65 har vi bikupor, vars bin ger oss honung.
Sojaodling
På Wapnö använder vi inte importerad soja. Egen sojaodling är ett experiment.
Korn
Korn blir foder till djuren. Maltkorn används också i bryggeriet, där vi mältar kornet själva till vårt öl.
Vall
Ensilage är grunden i djurens foderstat. Vi tar vanligtvis fyra skördar om året.
Åkerböna
Åkerböna är en vallväxt som ger protein till djuren.
Vi börjar med vallskörden
Vallfodret är det vi
skördar först, redan i mitten eller slutet av maj och det sker oftast 4 gånger
per år. Ca 10 000 ton körs hem till plansilos så djuren får foder under
hela vintern. Torrsubstansen ska helst vara 35%. Vi hackar, packar och
täcker gräset. Det är en mycket enkel instruktion för att få ett utmärkt
Härodlat® ensilage. Ensilage kallas det när man förvarar och konserverar gräset
i en syrefri miljö. Det blir ett mycket smakligt och näringsrikt foder för
djuren. Detta omvandlar korna till
högvärdiga livsmedel - Härproducerat®
Hacka
Redan i mitten eller slutet av maj börjar vi med vallskörden. På Wapnö finns hela vallkedjan. Slåttermaskin (slotterkross), strängläggare ( vändare), gräshack + vagn, press, lastare ( balmaskin).
Packa
Konservering sker genom att den naturligt förekommande mjölksyran får gräset att jäsa i en anaerob miljö (utan tillgång till syre). det är mycket viktigt att pressa ut all luft.
Täck
Det är mycket viktigt att täcka över och skydda plansilon noga för mekaniska skador och framförallt syregenomsläpp.
Ensilage
Våra plansilos har måtten 14 x 48 x 3 och rymmer ca 550 ton TS. Allt räknas i TS (torrsubstans) och därför förtorkas inte gräset lika mycket som torrt hö. Torrsubstans 35%, energivärde 11,8 och råprotein 180 gr samt fullt med mineraler. Allt mäts via analyser. Det gäller att inte missa skördedagen, då sjunker energin och proteinet och får viregn tappar vi TS%.
Skördetid
Säden ska tröskas, torkas och bli till Härodlat® foder och strö till djuren. Det ska bli malt till ölet och mjöl till brödbaket. Många saker spelar in för en god skörd. Falltal är ett kvalitetsmått för spannmål som visar stärkelsens kvalitet, d.v.s. på bakningsdugligheten. Värdet anger groningsgraden i spannmålen genom att ange enzymaktiviteten, närvaro av alfa -amylas, i kärnan. Är detta kvalitetsmått för lågt, betyder det hög aktivitet vilket i sin tur innebär att såser och redningar inte tjocknar samt att degen blir kletig.
Tröskning av vete
Tröskning av råg
Tröskning av åkerböna
Spannmålstorken
Spannmålstork är en anordning där spannmål torkas för att vattenhalten inte får blir för hög, det är viktigt för att undvika mögelangrepp. Torkningen sker med förnybar energi från gårdens biogasanläggning.
Halmen är viktig
Halm är en biprodukt från spannmålsodling (havre, korn, vete, råg, rågvete) och har ett energiinnehåll på runt 6 MJ per kg ts. Många betraktar inte halm som ett foder utan bara som strömedel, men halm är bådadera. Halm skall vara av god hygienisk kvalitet, då är det ett utmärkt foder att inkludera i foderstaten för att den har ett högt fiberinnehåll och bra för kornas magar.
Tröskning
När säden är tröskad blir halmen kvar och läggs i strängar.
Halmpress
Halmen balas med en press.
Fullastad flakvagn
Balarna väger ca 550 kg styck.
Halmlada
Ca 5.000 balar körs hem årligen.
Maskiner och jordbruksredskap
Här är några av maskinerna som finns på gården. Som tur är har tekniken utvecklats och gjort det bättre för både människa och miljö. Rakt blir det när våra anställda utför sitt arbete på åkern. Det har blivit än rakare sedan vi utrustade traktorerna, gödselutläggare och andra redskap med styrning via GPS. Det är en skonsam utrustning för de som framför maskinerna och effektiviteten blir högre. Det är svårt att under en hel dag framföra ett fordon, med 7 cm variation på ett redskap som är 13 meter brett bakom traktorn, men det klaras av med GPS teknik. Man behöver inte vända sig om utan se framåt med observation bakåt. GPS tekniken är också ett lyft när det gäller miljömässiga framsteg. Att optimera arbetsredskapens arbetsbredd med hjälp av GPS – teknik minskar både arbetstid och jordpackning. Det ser även rakt och ordningsamt ut och alla körningar och åtgärder kan enkelt registreras på kartor.
Traktorer
Här finns sex traktorer på Wapnö och den största är en Fendt 936. Den är stark, 366 hästkrafter, säker och skonsam mot föraren, har lägre bränsleförbrukning, avgasrening, är utrustad med dubbelmontagesystem, vilket sänker trycket på jorden och därmed minskar jordpackningen. Den går också att köra på biodrivmedel.
Lastare
Här finns tre lastare, här är en behjälplig vid vallskörden.
Skördetröska
En skördetröska är en typ av redskap som används i jordbruket för att skörda spannmål. En skördetröska består av ett skärbord och ett tröskverk. Skärbordet, skär av grödan och matar in den i tröskverket där kornen avskiljs från halm och boss.
Gödselutläggare
Rampen mäter 30 meter och är försedd med släpslangar. Maskinen är självgående då den inte bär på någon gödseltank. Därtill har den mycket breda däck vilket minskar jordpackningen betydligt.
Plog
Plogen vänder jorden upp och ned, så den ser ut som stora vågor. På Wapnö plöjer vi vissa fält men vi har också fält som inte är plöjda på många år.
Harv
Med harven sönderdelas jordytan och luckras upp.
Såmaskin
Såmaskiner används till att så utsäde. Sådjupet
är viktigt och är olika beroende på gröda- ett precisionsarbete.
GPS
Våra rader blir raka och fina tack vare att vi har GPS i traktorn. Det skonar också traktorförarnas nackar och ryggar eftersom de inte behöver vända sig om hela tiden för att kolla att raderna blir raka.
Wapnö skog
550 ha med produktiv skogsmark, ca 22 % tall, 48 % gran, 18 % lövträd och 12 % ädellöv. Gran växer mycket bra och medelboniteten är 9,7 m3sk per hektar. På skogsmark finns även ett grustäkt och en hushållstäkt.
I skogsbruket blir det årligen pappersmassa till 22 000 000 mjölkförpackningar. Nu vill vi inte ange att vi har skogsbruk för våra förpackningar för det blir för oss inte ett sant kretslopp. Kanske skulle andra företag marknadsföra detta, att skog finns för mjölkförpackningar. Wapnö kan framhålla att den årliga tillväxten i skogen ger pappersmassa som ger ca 9 000 0000 mjölkförpackningar och timmer för hus. Skulle hela den årliga tillväxten i skogen avverkas för pappersmassa skulle den räcka till ca 22 000 000 en- liters mjölkförpackningar. Wapnö gård har skogsbruk som gott och väl räcker till allt det papper som används inom företaget. Skogbruket är FCS certifierad sedan 2010.
Vid den stora torkan 2018 stängslade Wapnö in 200 ha skogsmark, då både foder och halm måste sparas inför
uppstallningsperioden, och både rekryteringsdjur och köttdjur fick gå på skogsbeten med blandskog.
På bilderna nedan ser vi Nynna kika fram mellan träden, granar i Wapnö skog och skogens guld.