Wapnö Gård

Vapnödalen

Vapnödalen sträcker sig längs Nyårsåsen över slätten mot höjderna vid Galgberget. Norrut tar dalen slut vid samhället Holm och söderut finns havet som för ca 10 000 år sedan sköljde vågor över dalen. Littorinahavets strandlinje låg på kanten av Nyårsåsen så Vapnödalen är en gammal sjöbotten som i vår tid blivit bördig åkermark. Mitten av 1800 – talet påbörjades utdikningsarbetet av dalen genom att förbättra Nyrebäckens flöde nerströms med avsikten att snabbare och lättare leda vattnet ut till havet. Markerna längs Nyrebäcken kunde då till viss del torrläggas för matproduktion och då främst genom spannmålsodling. Utdikningen var ett mycket stort projekt och skapade många arbetstillfällen för befolkningen.

1912 beviljades ett statligt lån för fortsatt utdikning, vilket innebar att Nyrebäcken fick breddas och fördjupas så mycket att möjligheten fanns att torrlägga hela Vapnödalen. Flertalet märgelhålor skapades vid samma tidpunkt genom att man grävde upp märgel ur hålorna och körde ut på fälten för att förse grödorna med växtnäring. 

Nyårsåsen


Märgelgrav


Nyrebäcken


Rågfält


Dalen befolkas

Folk började också flytta hit, då det fanns gott om arbetstillfällen. Under 1800 – talets första del odlades mestadels råg, korn, havre och blandsäd, under första decenniet tillkom också potatis och bovete, allt med stigande skördar. På 1870-talet började sten brytas för gatstenstillverkning och flera boende i dalen hade sina stenbrott uppe på åsen.

Det stora torrläggningsarbetet och utläggning av märgel har lett till att dalens bördiga jord lagts under plogen och bäddat för ett framtida gastronomiskt område.

Nu blev det en kraftig ökning av den odlade jorden, kreatursbeståndet ökade, ett av de första gårdsmejerierna i länet uppfördes där smör och ost såldes till stadens affärer. I dalen odlades också lin, raps och potatis som hade fått stor omfattning på grund av lämpliga jordar. Vapnödalen var också en plats för frukt - och biodlare.

Jordbrukets utveckling sen förra sekelskiftet

Traktorn går om hästarna

1913 började den första tillverkningen av bensindrivna traktorer i Eskilstuna och följdes av andra tillverkare men då tillgången på nya traktorer var liten och priset högt tillverkade många bönder så kallade EPA – traktorer som ett billigare alternativ. Intresset för dem minskade dock snabbt efter andra världskriget i samband med att försäljningen av traktorer tog fart. 1952 passerade antalet traktorer antalet hästar i det svenska jordbruket.

 

 

Grållen gör entré

I mitten av 40 – talet tillverkades en liten grå traktor som togs fram av den irländske uppfinnaren Harry Ferguson. Traktorn kom mer eller mindre att revolutionera jordbruket och idag är i princip alla traktorer byggda efter samma princip. Första traktorn med beteckningen Ferguson TE-20 hade 31 hästkrafter och lämnade fabriken i juli 1946 och snart kunde den gråmålade traktorn ses som första traktor på många svenska gårdar.

 

Plogen och harven

Först under slutet av 1800 - talet kom plogens och harvens definitiva genombrott i det svenska jordbruket. Industriell tillverkning av jordbruksredskap började under andra halvan av 1800-talet men det var först med traktorns etablering som utvecklingen tog fart. För Sveriges del skedde det efter andra världskriget.

366 hästkrafter

Wapnös största traktor är en Fendt 936. Den är stark, 366 hästkrafter, säker och skonsam mot föraren, har lägre bränsleförbrukning, avgasrening, är utrustad med dubbelmontagesystem, vilket sänker trycket på jorden och därmed minskar jordpackningen. Den går också att köra på biodrivmedel.

Borggården

1890 - talet

Med anor från 1300 - talet

Wapnö Gård i Halland är en unik egendom med en fascinerande historia, nära sammanvävd med andra nordiska länders. Det har sedan 1300-talet varit ett av de främsta godsen i landet.

1379 tillföll Wapnö Vadstena kloster genom testamente från Peter Ribbing, barnbarn till den heliga Birgitta. Efter att det friköpts 1409, indrogs det till kronan 1410, då ägaren Brodersen Baad dömdes att mista huvudet för brott mot "lands- och qvinnofrid". Godset återlämnades 1419 till Baads änka.

På 1500-talet tillhörde Wapnö norska ätten Urup och 1601 blev godset åter i dansk ägo hos släkten Beck. År 1661 köpte fältmarskalken greve Gustaf Otto Stenbock Wapnö och han var den förste svenske ägaren sedan Vadstena kloster. Sonen Magnus Stenbock tillträdde Wapnö och ägde det till sin död år 1717. Bevarat på Wapnö från Stenbockstiden är bland annat en svarv och ett självporträtt, där han sitter till häst, som troligtvis målades i dansk fångenskap. År 1741 köpte generalmajor och landshövdingen i Kalmar län, sedermera fältmarskalken Georg Bogislaus Staël von Holstein, ena delen av Wapnö. Han grundade samma år Kosta glasbruk tillsammans med landshövding Anders Koskull. Den andra delen köptes tio år senare för 28 500 riksdaler. Wapnö har därefter varit i samma släkts ägo.

Det nuvarande slottet med flyglar, i typisk svensk 1700-talsstil, stod klart 1754. Samtliga byggnader är uppförda på en gammal borgholme. Framför norra flygeln står en av länets få runstenar, som flyttats till platsen under 1900-talet. Wapnö slott med omgivning byggnadsminnesförklarades 1983.

Idag ägs det historiska Wapnö av aktiebolaget Wapnö AB med ca 85 anställda och är därmed en av de större arbetsgivarna i Halmstad kommun.


Sägner om Wapnö

Hallands äldsta källargångar

I de djupa källrarna på Wapnö slott finns flera vackra valv. Men hur var det då för 7 – 800 år sedan. Här följer några teorier som vittnar om en mörk historia. Vid ett besök 1946 hos den siste fideikommissarien på Wapnö slott, Erik Stael von Holstein, berättade han om några olika teorier om de mystiska källargångarna som finns under slottet. År 1733 brann det gamla slottet upp. När fältmarskalken Georg Bogislaus Stael von Holstein den förste i denna släkt tillträdde lät han bygga upp det slott som nu finns idag ovanpå på den gamla slotts-grunden. Slottet stod färdig byggt år 1754. Erik Stael von Holstein som nyss gjort vissa förändringar just i den gamla källarregionen genom att bygga in centralvärme medger att de tidigare kullerstensbelagda källargångarna var tämligen mystiska. Källargångarna som troligen är från 1300-talet och fanns under slottet ledde i flera riktningar och var så låga att det var omöjligt att gå rak igenom dem. Vid urgrävningarna på 1800-talet fann man en del skelettdelar som Stael von Holstein tror kunde vara begravda munkar från tiden då Vapnö gods tillhörde Benediktiner- orden och ägdes av Vadstena kloster. En annan teori är att Vapnö slott varit ett slottsfängelse och att skeletten kan härröra från ihjälsvultna fångar. En ytterligare teori är att platsen där Vapnö slott ligger har varit någon form av vapenborg, där av namnet. I den gamla sägnen har också sagts att dessa källargångar skulle leda upp till Vapnö kyrka och därifrån ända in till Halmstad slott.

 

Källarvalven på Wapnö

De vackra valven under slottet vittnar om en mörk historia med fynd av skelettdelar från svunna tider. I dag använder vi källarvalen för bl. a. provningar av gårdens öl.

Sägnen om "Vita frun"

Allmänt i folkmun ända fram till mitten av 1900-talet nämndes ofta "Vita frun" när folk passerade sena kvällar förbi Wapnö slott. Några personer som har vuxit upp under 1940-talet i anslutning till Wapnö slott har berättat att de med egna ögon sett "Vita frun". Sägen om ett slott, talar mycket ofta för att det kan finnas spöken. Vem som var "Vita frun" under denna tid finns det givetvis olika teorier om.

Märta Ulfsdotter går igen

Märta, dotter till heliga Birgitta, gifte sig 1337 med Sigvard Ribbing - "bröllopet på Ulvåsa" (bröllopsmarschen med samma namn komponerades av August Söderman långt senare). Paret bosatte sig på Wapnö slott utanför Halmstad i Halland. Flera av slottets besökare, som har förmågan att känna andlig närvaro, har sett henne på slottets tredje våning.


Magnus Stenbock

Magnus Stenbock tillträdde Wapnö efter sin faders död och ägde det till sin död år 1717. Bevarat på Wapnö från Stenbockstiden är bland annat en svarv och ett självporträtt, där han sitter till häst, som troligtvis målades i dansk fångenskap. Vattnet från våra porlande källor, så kallat artesiskt vatten, härstammar från Stenbock tid.


Bilder från svunna tider


Slottsparken 1920


Höhässjor år 1903


Hästkrafter år 1900


Nybygge av loge 1945